Sverige - en bromskloss i EU?

Bryssel, 
I den svenska valrörelsen var det pinsamt tyst om EU, både från alliansen och från de rödgröna. Regeringspartierna framhöll i alla fall att de var eniga om EU-politiken och att alla hade en positiv grundsyn. Med fortsatt alliansstyre skulle vi tillhöra EU-samarbets kärna.
De rödgröna lade fram ett EU-program som tog upp många av fackföreningsrörelsens hjärtefrågor, men visst fanns tvivel på hur en sådan regering skulle klara EU-frågorna med tanke på främst vänsterpartiets inställning. Risken var att Sverige skulle bli en nej-sägare och bromskloss, menade kritiker.
Märkligt är mot den bakgrunden är att det är just vad Sverige är på väg att bli - med den EU-positiva alliansregeringen. Allt oftare hör jag Sverige kopplas i ihop med det konservativt styrda Storbritannien i gemensamt motstånd mot nya EU-förslag.
Nyligen var jag på en konferens anordad av bland andra den tyska Friedrich Ebert Stiftung. Två gånger nämndes Sverige - i båda fallen som just bromskloss. Den kristdemokratiske (!) ledamotet i Europaparlamentet Elmer Brok beklagade att Sverige tillsammans med Storbritannien stod i främsta ledet för att bekämpa förslaget om en skatt på finansiella transaktioner (Tobin-skatt). En tjänsteman från kommissionen talade vältaligt om behovet en europeisk industripolitik särskilt med tanke på framväxten av gröna jobb, men sade att motståndet även här leddes av Storbritannien och Skandinavien (läs Sverige).
I försöken att få en starkare social dimension på den inre marknaden är det återigen samma länder som sätter sig på tvären, enligt Europafackets generalsekreterare John Monks som har god inblick i maktspelet här i Bryssel. Läs vår nyhetsartikel ( Sverige bromsar stärkta fackliga rättigheter ).
Visst, ekonomiskt ligger Sverige i EU-topp, men inte när det gäller arbetslöshet. Och var det verkligen tänkt att vi skulle bli et nej-sägarland med en alliansregering?

Tommy Svensson

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0