Brysselbloggen

Om några veckor är det val till Europaparlamentet och i Sverige är man ju väldigt mån om att få folk att gå och rösta. Många är oroliga för lågt valdeltagande.

Hur gör man här i Belgien för att få folk till vallokalerna ?

Det är en fråga med ett enkelt svar: i Belgien har man nämligen röstplikt!

Nej, egentligen stämmer det inte. Det är närvaroplikt. Eftersom din röst är hemlig, kan det inte kollas om du verkligen röstade. Men det är obligatoriskt att anmälla sig till vallokalerna på själva valdagen.

Om du inte anmäller dig på valdagen 7 juni, blir du kallad till domstolen, och eventuellt blir det böte på 50 euro.

Som tur är är det ganska enkelt att ordna med fullmakt.

I Belgien infördes närvaroplikten 1893 och anledningen var att man ville undvika att arbetsgivare skulle sätta press på de lägre socialgrupperna att inte rösta.

Även om diskussionen förs då och då om man inte ska skippa plikten, så har det hittills aldrig funnits någon majoritet i parlamentet. Och även om många tycker och tror att närvaroplikten bidrar till framgångar för protest-partier, så stämmer inte det alltid. Flandern har varje gång ganska många sk protest-röster, men i Vallonien ser man inte samma sak och där gäller ju också närvaroplikten.

I Belgien är frågan alltså inte hur många av de ca 8 miljoner röstberättigade som kommer att rösta, utan hur de kommer att rösta.

 Andra EU länder som har en form av röstplikt eller närvaroplikt är Grekland och Luxemburg.

I torsdags röstade Europaparlamentet igenom betänkandet om gränslös sjukvård. Socialdemokraterna lade dock ned sina röster eftersom de inte fick igenom två viktiga ändringsförslag: dels att ändra den legala basen för direktivet att utöver inre marknad (artikel 95) även omfatta artikel 152 om hälsa och dels att få till stånd starkare skrivningar kring förhandsbesked. Den text som antogs ger medlemsstaterna rätt att införa förhandstillstånd endast om det finns särskilda skäl, t ex att socialförsäkringssystemets "finansiella balans" skulle hotas. Kommissionär Vassiliou sade dock att om det skulle visa sig nödvändigt så var kommissionen beredd att titta på möjligheten att också basera direktivet på artikel 152 och inte bara 95.

Flera svenska och danska ledamöter hördes i debatten. Moderaternas Fjellner liknade direktivförslaget vid en fråga om liv eller död och parlamentets beslut i den här frågan var ett av de han var mest stolt över. Holm (Vänsterpartiet) framhöll att vård inte kunde betraktas som vilken vara som helst. Schmidt (Folkpartiet) anklagade socialdemokraterna för att vilja rädda systemet istället för patienterna. Westlund (socialdemokraterna) hänvisade till partiets krav på förhandsbesked.

Den 9 juni ska ministerrådet ta ställning i frågan. Det tjeckiska ordförandeskapet påstod att det rådde avsevärd samstämmighet inom rådet, men att det var för tidigt att säga om det skulle gå att nå enighet om direktivförslaget. Andra källor säger att det finns ett antal länder som kräver att direktivets legala grund måste ändras (dvs att också omfatta artikel 152). Därefter blir det en andra läsning i parlamentet någon gång under hösten.
Veronica Nilsson, Brysselkontoret

Strasbourg, onsdag
I dag på förmiddagen debatterade Europaparlamentet åtgärder mot finanskrisen. För att komma till rätta med krisen kommer Europaparlamentet tillsammans med ministerrådet att fatta beslut som berör kreditvärderingsinstitut, rapporterings- och dokumentationskrav i samband med fusioner och delningar samt utövandet av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet.

Företrädare för Socialdemokraterna och Vänstern ansåg dock inte att dessa åtgärder gick tillräckligt lângt, och att det saknades politisk vilja att nå längre. Ledamöterna skiljde sig också åt i sin syn pâ orsakerna till krisen. Junilistan betonade den ägarlösa kapitalismen medan andra skyllde pâ kreditvärderingsinstituten. Folkpartiet varnade för överregleringar och ansåg att parlamentet hade kommit fram till ett balanserat förslag.

Vidare var parlamentet positivt till kommissionens förslag att öka det ekonomiska stödet till medlemsstaternas betalningsbalanser. Det är framför allt lån till Ungern, Lettland och Rumänien som avses. Omröstningen äger rum pâ fredag.

Pâ torsdag förmiddag kommer parlamentet att debattera det kontroversiella direktivförslaget om gränslös sjukvård. För facket är det viktigt att direktivet verkligen handlar om patientrörlighet och inte om rätten för vârdgivare att etablera sig utomlands samt att få till stând klara skrivningar om förhandsbesked för patienter som vill söka vård utomlands.
Veronica Nilsson, Brysselkontoret

Bryssel, onsdag
Den (svenska) socialdemokratiska föreningen i Bryssel hade möte i går och uttalade sitt stöd för LO:s - och Europafackets -ordförande Wanja Lundby-Wedin. Så är lyder uttalandet:

Uttalande från den Socialdemokratiska föreningen i Bryssel

Med anledning av den aktuella debatten och kritik som framförts mot LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin från olika håll beslutade den svenska Socialdemokratiska föreningen i Bryssel att vid sitt årsmöte den 31 mars uttala sitt enhälliga stöd för Lundby-Wedin.

Medlemmarna i s-föreningen i Bryssel hyser största förtroende för Wanja Lundby-Wedin som företrädare för löntagarna i Sverige och Europa. Wanja Lundby-Wedin är inte bara ordförande för Landsorganisationen i Sverige utan också omtyckt ordförande för Europafacket med dess 82 fackliga centralorganisationer i 36 europeiska länder. Vi hyser också största förtroende för Wanja Lundby-Wedin som företrädare för det socialdemokratiska partiet i egenskap av ledamot av den socialdemokratiska partistyrelsen.

Bryssel den 31 mars 2009

Socialdemokratiska föreningen i Bryssel