Semester
Roslagen 16 juli,
nu har jag semester från både Brysselkontoret och Brysselbloggen. Återkommer i mitten av augusti.
Kontoret har stängt 20 juli till 17 augusti. Vill ni ha nå oss under den tiden, se uppgifter under "kontakt" på menyraden.
En skön sommar önskar jag alla vänner till kontoret och alla läsare av vår hemsida och blogg.
Tommy Svensson
nu har jag semester från både Brysselkontoret och Brysselbloggen. Återkommer i mitten av augusti.
Kontoret har stängt 20 juli till 17 augusti. Vill ni ha nå oss under den tiden, se uppgifter under "kontakt" på menyraden.
En skön sommar önskar jag alla vänner till kontoret och alla läsare av vår hemsida och blogg.
Tommy Svensson
Eva-Britt Svensson for president
Bryssel, fredag
En av våra gäster vid vår sommarfest och bokpresentation härom dagen (se artikeln här intill och filmen på vår webb-tv) var Vänsterpartiets omvalda europaparlamentariker Eva-Britt Svensson.
Den här kvällen var hon extra glad. Med sig hade hon några kampanjblad med texten "Eva-Britt Svensson for president".
Hon är nämligen sin partigrupps (GUE/NGL) kandidat till talmansposten i Europaparlamentet. Ingen svensk har tidigare varit nominerad till det uppdraget. Hon twittrar om saken här.
"Jätteglad över att ha fått det företroendet", sa hon till mig. Dessutom har hon valts till en av gruppens viceordförande.
Hon har visserligen ingen chans att bli vald till talman. Konservativa EPP och socialdemokratiska S&D har redan gjort upp och kommer att dela på det fina uppdraget under den kommande femårsperioden.
För Eva-Britt Svensson är det ändå en liten revansch. Stödet från parlamentetsgruppen värmer nog extra med tanke på det dåliga resultatet i Europavalet.
Tommy Svensson
Köttbullarna har tagit över
Köttbullar for everyone ! Woohoo !
Så låter kommentarer i Belgien om att Sverige har tagit över EU :s ordförandeskap.
Sverige är nästan bara känt för Ikea i detta lilla land i EU :s centrum. Och på varje av de sex affärer som Ikea har i Belgien är matavdelningen den populäraste. Alla här äter köttbullar med pommes frites och majonäs när de handlar på Ikea. Och de flesta köper nog också med sig en påse djupfrysta köttbullar hem. Även där serveras det pommes frites och majonäs till köttbullarna. Så blir det när europas traditioner och vanor blandas.
Annars är man allmänt positiv mot Sverige som nytt ordförandeland, för sämre än Tjeckien kan det nog inte bli.
Man vet att Sverige är ett s.k. euroskeptiskt land, men också att om Sverige vill förhandla om något som t ex klimatet, så gör man allt för att uppnå resultat. Och det uppskattas verkligen!
Jonna Jaakke
Besöksansvarig på Brysselkontoret
Hoppfulla signaler från nya EU-parlamentet
Bryssel, torsdag
I skymundan av firandet av det svenska ordförandeskapet sker intressanta saker i Europaparlamentet. Den liberala gruppens nye ledare, den förre belgiske premiårministern Guy Verhofstadt, säger inte bara nej till att snabbehandla frågan om ny kommissionspresident (se vår nyhetsartikel). Han tar också avstånd från tankarna på att samarbeta med de olika högergrupperna. Läs mer här.
Det har spekulerats i att den dominerande kristdemokratiska EPP-gruppen skulle skapa en ny borgerlig majoritet i parlamentet med liberalerna och de nya högergrupper som bildats efter valet. Därmed skulle man ställa såväl S&D-gruppen ( fd socialistgruppen) som de gröna utan inflytande.
Liberalerna avvisar emellertid detta och säger sig i stället vilja ha en samling i mitten, dvs samförstånd ska i första hand sökas med EPP och S&D. Det ger i och för sig liberalerna en bra för förhandlingsposition i mitten, men framför allt förhindrar en sådan lösning att de mer extrema högergrupperna och EU-motståndarna får inflytande över besluten.
Om det blir så finns det hopp även om det nya parlamentet. EPP-gruppen har blivit av med de reaktionära brittiska konservativa och har därmed dragit sig åt mitten. (En effekt av detta är att Gunnar Hökmark (M) förlorade sin post som vice ordförande. Han ansågs stå britterna för nära, enligt bedömare.)
För facket är detta goda nyheter. Socialt sinnade kristdemokrater, progressiva liberaler och socialdemokrater och övrig vänster brukar ställa sig bakom fackliga krav. Trots valutgången tycks det finnas möjligheter att bygga sådana allianser även i det nya parlamentet. Vi får se.
Fotnot 1: Vi återkommer med en redovisning av de nya grupperna och med fördelningen av de viktiga utskottsplatserna när dessa är klara. Slutförhandlingar pågår. Men enligt uppgift kommer EPP och S&D som tidigare att dela på de viktigaste posterna i en så kallad teknisk samverkan.
Fotnot 2: Socialistgruppens nya namn är "Progressiva alliansen av socialister och demokrater" och gruppens förkortning är S&D.
Tommy Svensson
I skymundan av firandet av det svenska ordförandeskapet sker intressanta saker i Europaparlamentet. Den liberala gruppens nye ledare, den förre belgiske premiårministern Guy Verhofstadt, säger inte bara nej till att snabbehandla frågan om ny kommissionspresident (se vår nyhetsartikel). Han tar också avstånd från tankarna på att samarbeta med de olika högergrupperna. Läs mer här.
Det har spekulerats i att den dominerande kristdemokratiska EPP-gruppen skulle skapa en ny borgerlig majoritet i parlamentet med liberalerna och de nya högergrupper som bildats efter valet. Därmed skulle man ställa såväl S&D-gruppen ( fd socialistgruppen) som de gröna utan inflytande.
Liberalerna avvisar emellertid detta och säger sig i stället vilja ha en samling i mitten, dvs samförstånd ska i första hand sökas med EPP och S&D. Det ger i och för sig liberalerna en bra för förhandlingsposition i mitten, men framför allt förhindrar en sådan lösning att de mer extrema högergrupperna och EU-motståndarna får inflytande över besluten.
Om det blir så finns det hopp även om det nya parlamentet. EPP-gruppen har blivit av med de reaktionära brittiska konservativa och har därmed dragit sig åt mitten. (En effekt av detta är att Gunnar Hökmark (M) förlorade sin post som vice ordförande. Han ansågs stå britterna för nära, enligt bedömare.)
För facket är detta goda nyheter. Socialt sinnade kristdemokrater, progressiva liberaler och socialdemokrater och övrig vänster brukar ställa sig bakom fackliga krav. Trots valutgången tycks det finnas möjligheter att bygga sådana allianser även i det nya parlamentet. Vi får se.
Fotnot 1: Vi återkommer med en redovisning av de nya grupperna och med fördelningen av de viktiga utskottsplatserna när dessa är klara. Slutförhandlingar pågår. Men enligt uppgift kommer EPP och S&D som tidigare att dela på de viktigaste posterna i en så kallad teknisk samverkan.
Fotnot 2: Socialistgruppens nya namn är "Progressiva alliansen av socialister och demokrater" och gruppens förkortning är S&D.
Tommy Svensson
Valet av Barroso - första testet för EU-ordförande Reinfeldt
Bryssel 1 juli
Det är ingen överdrift att säga att många i Bryssel nu andas ut. Det misslyckade tjeckiska ordförandeskapet stapplar ut från scenen och de "lite tråkiga, men seriösa och kompetenta svenskarna" har tagit över, för att citera vanliga omdömen i Brysselbloggar och -press.
Statsminister Fredrik Reinfeldts första test som ordförande gäller omvalet av kommissionspresidenten José Manuel Barroso.
Reinfeldt har gått ut hårt i frågan och vill ha EU-parlamentets godkännande av Barroso redan vid dess första session i juli. Misslyckas det, lider han en svår prestigeförlust i inledningen av ordförandeskapet.
Barroso har stöd av samtliga medlemsländers regeringschefer och han är, hittills, den ende kandidaten. Så man kan förstå Reinfeldts fråga: "Vad väntar vi på?".
Problemet är att få med sig EU-parlamentet som måste godkänna varje ny kommissionsordförande. Barroso har stöd av EPP, den konservativa gruppen som är störst i parlamentet. Även den tredje största gruppen liberalerna (ALDE) väntas rösta för honom, men där är stödet inte lika stabilt.
Men inte ens dessa två grupper räcker för att få en majoriitet bakom Barroso. Det finns två utvägar:
Antingen förlitar sig EPP på liberaler och de nybildade grupperna på yttre högerkanten, bland annat den nya EU-skeptiska gruppen där de brittiska tories nu ingår efter att ha lämnat just EPP. Det skulle signalera en kraftig högervridning av politiken och i värsta fall sätta ett exempel för fortsättningen.
Eller så får man med sig s-gruppen (som numera heter "Progressiva alliansen av socialister och demokrater") i en överenskommelse över blockgränsen. Men då krävs politiska eftergifter, t ex att Barroso öppnar för en översyn av det omdiskuterade utstationeringsdirektivet - något som han intressant nog antyder i dagens Dagens Nyheter!
Det senare skulle onekligen skapa ett politiskt klimat för de kommande fem åren som skulle göra det mindre motigt att driva fackliga krav. Det vore dessutom en bra start för det svenska ordförandeskapet.
Tommy Svensson
Det är ingen överdrift att säga att många i Bryssel nu andas ut. Det misslyckade tjeckiska ordförandeskapet stapplar ut från scenen och de "lite tråkiga, men seriösa och kompetenta svenskarna" har tagit över, för att citera vanliga omdömen i Brysselbloggar och -press.
Statsminister Fredrik Reinfeldts första test som ordförande gäller omvalet av kommissionspresidenten José Manuel Barroso.
Reinfeldt har gått ut hårt i frågan och vill ha EU-parlamentets godkännande av Barroso redan vid dess första session i juli. Misslyckas det, lider han en svår prestigeförlust i inledningen av ordförandeskapet.
Barroso har stöd av samtliga medlemsländers regeringschefer och han är, hittills, den ende kandidaten. Så man kan förstå Reinfeldts fråga: "Vad väntar vi på?".
Problemet är att få med sig EU-parlamentet som måste godkänna varje ny kommissionsordförande. Barroso har stöd av EPP, den konservativa gruppen som är störst i parlamentet. Även den tredje största gruppen liberalerna (ALDE) väntas rösta för honom, men där är stödet inte lika stabilt.
Men inte ens dessa två grupper räcker för att få en majoriitet bakom Barroso. Det finns två utvägar:
Antingen förlitar sig EPP på liberaler och de nybildade grupperna på yttre högerkanten, bland annat den nya EU-skeptiska gruppen där de brittiska tories nu ingår efter att ha lämnat just EPP. Det skulle signalera en kraftig högervridning av politiken och i värsta fall sätta ett exempel för fortsättningen.
Eller så får man med sig s-gruppen (som numera heter "Progressiva alliansen av socialister och demokrater") i en överenskommelse över blockgränsen. Men då krävs politiska eftergifter, t ex att Barroso öppnar för en översyn av det omdiskuterade utstationeringsdirektivet - något som han intressant nog antyder i dagens Dagens Nyheter!
Det senare skulle onekligen skapa ett politiskt klimat för de kommande fem åren som skulle göra det mindre motigt att driva fackliga krav. Det vore dessutom en bra start för det svenska ordförandeskapet.
Tommy Svensson
