Sök ditt eget Bryssel
Different colours,
tongues, towers and gods.
I search my way.
Så fint skriver Herman Van Rompuy, EU’s president om Bryssel, Europas huvudstad, i sin diktbok. För även om Bryssel i sig inte är någon vacker stad – och det tror jag nog de flesta håller med på – så har denna trista byråkratstaden även sina fina sidor. Och det finaste av allt tycker jag ligger i mångfalden, i variationen av människor, språk, kulturer, religioner, matvanor, osv. Ta till exempel språk. Officiellt är Bryssel en tvåspråkig stad: både franska och nederländska är officiella språk, men i tunnelbanan ropas det även upp informationen på engelska, och på tågen ut till flyplatsen även på tyska. Hela 30 procent av befolkningen är invandrare och mer än 46% har sina rötter i utlandet, så inte undra på att det blir en härlig blandning. För även spanska, turkiska, arabiska och italienska är språk som man ofta hör här ute på stan.
Egentligen kan man fördela invandrarna över tre olika grupper. Den ena delen är framförallt vad man kan kalla för arbetskraftinvandrare eller ekonomisk invandring, och då kommer de framförallt från Marocko och Turkiet. En annan del är den stora skaran av arbetstagare i de internationella organisationer som har (huvud)kontor i Bryssel, typ EU, NATO, och alla lobbykontor som hänger med (som vi). Den tredje gruppen är de som kommer hit och söker asyl, och de kommer framförallt från Afghanistan, Ryssland, Kosovo, Irak och Armenien.
Och visst att detta kan ge problem ibland, framförallt om man har svårt att förstå varandra. Och det i kombination av att vi är så många som bor här. Bryssel har ca 1 100 000 invånare på en yta på 160 kvadrat-km. Det ger faktiskt 6 895 invånare per kvadrat km. Stockholm har ca 3 300 invånare per kvadrat-km. Så tänk dig alla bilköer i Stockholm, och sen fördubblar du det…
Men i alla fall så har Bryssel också sina goda sidor. För vilket språk du än talar eller försöker tala, det finns alltid någon som förstår dig. Och vilken maträtt från vilket land i världen du än vill äta, det finns säkert någon affär i stan som säljer ingredienserna. Hela det brysselska samhället har en viss ana av anarki, men då en positiv sorts anarki. Du kan vara den du vill, du kan tala det språk du vill, du kan (nästan) bete dig som du vill, man accepterar. Du får helt enkelt göra som Herman Van Rompuy skriver : sök din egen väg !
Jonna Jaakke, 24 augusti 2010
Belgien utan regering – bra för EU
BRYSSEL: Nästan två månader efter valet har Belgien, som är ordförandeland i EU, fortfarande ingen ny regering.
Förhandlingarna mellan partierna och mellan regionerna har pågått hela sommaren, men förra veckan tog man en paus och införde en så kallad ” semaine familiale”. Politikerna fick en och en halv vecka ledigt för att tillbringa med familjen.
Men vad ska hända sen? Befolkningen tycks ändå lita på att politikerna ska lösa frågan, men egentligen vet ingen hur det ska gå till.
Förhandlingarna förs mellan sju partier från de två stora landsdelarna Flandern och Vallonien. Från flamländsk sida är det flamländsk-nationalistiska NVA, socialdemokraterna, kristdemokraterna och de gröna. Från de fransktalandes är det socialdemokraterna, kristdemokraterna och de gröna.
Som det ser ut kommer den fransktalande socialdemokraten Elio Di Rupo att bli nästa premiärminister. Det är anmärkningsvärt eftersom det under de senaste fyrtio åren har varit en flamländsk premiärminister (sextio procent av belgarna bor i Flandern). Belgien hade sin senaste fransktalande premierminister på 70-talet.
I dagens Belgien kan flamländarna nog förlika sig med en fransktalande statsminister som inte ens talar nederländska, bara man får ordning på landet…
Och att Di Rupo är öppet homosexuell har inte upprört så många, även om han har blivit mordhotad.
Hur går det då med ordförandeskapet i EU? Jo, det är faktiskt en fördel att förhandlingar drar ut på tiden.
Den nuvarande expeditionsregering under ledning av Yves Leterme, har all tid i världen att leda EU. Något som han också framhöll i Europaparlamentet nyligen.
Jonna Jaakke, 9 augusti 2010