Brysselbloggen

Det svenska ordförandeskapet för EU börjar lida mot sitt slut. När jag träffar tjänstemän från regeringskansliet eller på den svenska ständiga representationen här i Bryssel, uttrycker de en viss lättnad att det snart är över. Lättnad, och utmattning. Det är inte direkt en okomplicerad period som Sverige har haft att lotsa EU igenom.

Här på Brysselkontoret har vi under hösten ofta fått frågan vilka tomgångar som hörs om det svenska ordförandeskapet. Vi har väl blivit svaret skyldiga. Hälsan tiger still, kan man säga. Sverige sköter sitt jobb. Och inget kunde ju bli sämre än det föregående tjeckiska ordförandeskapet.

Nu har European Policy Centre sammanfattat den svenska ordförandeskapsperioden. Väl godkänt, får man tolka deras omdöme. De konstaterar att Sverige hade den otacksamma uppgiften att lotsa Lissabonfördraget i hamn. Det gjorde Sverige, enligt EPC, med rätt blandning av  försiktighet och respekt för ländernas beslutsprocesser å ena sidan och beslutsamhet att driva igenom ratificeringen å den andra.

EPC konsteterar vidare att persondiskussionerna kring de nya toppjobben i EU höll på att spåra ur helt. Men ”de svenska tjänstemännen och ledarna med sin välkända professionalism återtog kontrollen över den politiska processen” och posterna kunde tillsättas utan alltför mycket tandgnissel.

Det återstår att se vad Sverige och den Europeiska unionen lyckas åstadkomma under det pågående klimattoppmötet i Köpenhamn. Även här tycks den allmänna bedömningen vara att ordförandeskapet sköter sig väl och driver på för ambitiösa mål. Låt vara att vissa medlemsländer försöker stoppa alltför vidlyftiga löften till omvärlden.

Vi svenskar vill ju gärna att andra ska tycka väl om oss. Det verkar som att vi kan smaska på julskinkan och känna oss rätt poppis i Europa.

Ludvig Larsson

Bryssel, måndag
Om några veckor (1 januari) tillträder den nye EU-presidenten, fast han egentligen är ordförande för regeringschefernas råd. Hög tid således för allas vår Herman Van Rompuy att göra sig känd bland sina 500 miljoner medborgare.
På webben kan du se honom i diverse små filmer, på resa och när han hälsar på folk (andra politiker). Vår statsminister och avgående EU-ordförande Fredrik Reinfeldt får vara med på en av videorna.
Håll till godo: http://vloghvr.consilium.europa.eu/

Tommy Svensson

Bryssel onsdag
Spanien sätter jämställdhet och särskilt våld mot kvinnor högt upp bland sina prioriteringar när landet tar över ordförandeskapet i EU 1 januari.
Det sade den spanske statssekreteraren för Europafrågor Diego Lopez Garrido när jag lyssande på honom i går.
Han betonade att det spanska ordförandeskapet blir unikt. Inte ovanligt att blivande ordförandeländer uttrycker sig så. Vad han menade var att det blir det första ordförandeskapet under det nya Lissabonfördraget.
Mycket av det han sade var väntat. Under vintern och våren ska EU besluta om den nya strategi för tillväxt och jobb som ska ersätta den så kallade Lissabonstrategin. Nu ska vi i stället lära oss att tala om "Europa 2020", som blir det nya namnet.
Annars är mycket givet - den ekonomiska påterhämtningsplanen, reglerna för övervakning av finansmarknaderna, en plan för Europas energiförsärjning de närmaste åren, införliva Lissabobfördraget och inte minst den nya utrikestjänsten samt att stärka Europas roll i världen (det säger alla ordförandeskap).
Garrido och den spanska regeringen utstrålar dock en stark politisk vilja som lovar gott. Man talar inte bara om fler jobb, utan om bra jobb. Man lyfter fram medborgarskapet och vill driva igenom det direktiv mot diskriminering som Sveriges misslyckades med. Och man tycks mena allvar med jämställdheten.
Tommy Svensson

Nu i helgen har Belgien och Nederländerna firat Sinterklaas. Det är barnens stora dag då de får presenter och godis.
På kvällen femte december ställer barnen fram en sko vid öppna spisen  (eller alla skor de har som min yngste son gjorde), lägger en morot i skon för hästen och sjunger alla de vackra Sinterklaas-sångerna.
På natten, när barnen har svårt att somna, rider Sinterklaas på sin häst över husen. I varje skorsten kryper hans medhjälpare Zwarte Piet (Svarte Petter) ner och tar moroten för hästen och lägger i stället fram presenterna och godsakerna. På morgonen väcks föräldrarna oftast tidigt av förtjusande barnrop.
Sinterklaas eller Sankt Nikolaus, alltså den helige Niklas, har sin festdag sjätte december. Även i den svenska kalendern är det Niklas den dagen.
Han är skyddshelgon för barn och blev framförallt känd för sin givmildhet, som ligger till grund för dagens Sinterklaas, Santa Claus och jultomten.
Jultomtens amerikanska namn Santa Claus är baserat på det nederländska Sinterklaas. Det var holländska utvandrare som kom till Amerika och hade med sig sina Sinterklaastraditioner. En gradvis sammansmältning har sedan skett mellan Sinterklaas, Santa Claus och jultomten.
Att alla snälla barn får presenter är en tradition som vi alla gillar. För visst är det otroligt kul att se hur lycklig en 9-åring blir med Lego’s polishus, och att han sedan ger en bamsekram och säger att detta var den bästa dagen i hela hans liv (för han vet ju att det är föräldrarna som köpt presenterna)!

Jonna Jaakke

 

 

I går hade vi en trevlig kväll och spännande diskussuioner på Brysselkontoret mellan våra ordföranden Anna Ekström, Wanja Lundby-Wedin och Sture Nordh och Europaparlamentarikerna Anna Maria Corazza Bildt, Lena Ek, Göran Färm, Olle, Ludvigsson, Eva-Britt Svensson, Cecilia Wikström samt Jens Nilsson - och flera andra gäster.  Kvällen handlade om allt från nya Lissabonstrategin och klimatpolitiken till utstationeringsdirektivet.
Tommy Svensson

Bryssel, tisdag
I kväll blir det facklig-politisk middag på Brysselkontoret. Våra tre ordföranden Anna Ekström, Wanja Lundby-Wedin och Sture Nordh är i stan för Europafackets styrelsemöte. Då passar vi på att ha middag för de svenska Europaparlamentarikerna. Särskilt roligt är att den nya ledamoten Jens Nilsson (S) kommer, just i dag när Lissabonfördraget träder i kraft.
Tommy Svensson