Sök ditt eget Bryssel

Different colours,

tongues, towers and gods.

I search my way.

 Så fint skriver Herman Van Rompuy, EU’s president om Bryssel, Europas huvudstad, i sin diktbok. För även om Bryssel i sig inte är någon vacker stad – och det tror jag nog de flesta håller med på – så har denna trista byråkratstaden även sina fina sidor. Och det finaste av allt tycker jag ligger i mångfalden, i variationen av människor, språk, kulturer, religioner, matvanor, osv. Ta till exempel språk. Officiellt är Bryssel en tvåspråkig stad: både franska och nederländska är officiella språk, men i tunnelbanan ropas det även upp informationen på engelska, och på tågen ut till flyplatsen även på tyska. Hela 30 procent av befolkningen är invandrare och mer än 46% har sina rötter i utlandet, så inte undra på att det blir en härlig blandning. För även spanska, turkiska, arabiska och italienska är språk som man ofta hör här ute på stan.

Egentligen kan man fördela invandrarna över tre olika grupper. Den ena delen är framförallt vad man kan kalla för arbetskraftinvandrare eller ekonomisk invandring, och då kommer de framförallt från Marocko och Turkiet. En annan del är den stora skaran av arbetstagare i de internationella organisationer som har (huvud)kontor i Bryssel, typ EU, NATO, och alla lobbykontor som hänger med (som vi). Den tredje gruppen är de som kommer hit och söker asyl, och de kommer framförallt från Afghanistan, Ryssland, Kosovo, Irak och Armenien.

Och visst att detta kan ge problem ibland, framförallt om man har svårt att förstå varandra. Och det i kombination av att vi är så många som bor här. Bryssel har ca 1 100 000 invånare på en yta på 160 kvadrat-km. Det ger faktiskt 6 895 invånare per kvadrat km. Stockholm har ca 3 300 invånare per kvadrat-km. Så tänk dig alla bilköer i Stockholm, och sen fördubblar du det…

Men i alla fall så har Bryssel också sina goda sidor. För vilket språk du än talar eller försöker tala, det finns alltid någon som förstår dig. Och vilken maträtt från vilket land i världen du än vill äta, det finns säkert någon affär i stan som säljer ingredienserna. Hela det brysselska samhället har en viss ana av anarki, men då en positiv sorts anarki. Du kan vara den du vill, du kan tala det språk du vill, du kan (nästan) bete dig som du vill, man accepterar. Du får helt enkelt göra som Herman Van Rompuy skriver : sök din egen väg !

 Jonna Jaakke, 24 augusti 2010


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0