Facklig demonstration i regnigt Bryssel
Anne Demelenne, generalsekreterare i FGTB, talar vid mötet.
Idag fredag demonstrerade de tre stora belgiska fackförbunden för jobben, för respekt för arbetstagarna rättigheter och mot social dumpning. 20 000 till 30 000 demonstranter samlades i hällande regn inne i Bryssel centrum. Nedläggningen av Opel Antwerpen och konflikten vid ölbryggaren AB Inbev var den främsta orsaken till demonstration.
General Motors har beslutat att Opelfabriken i Antwerpen ska läggas ner. I första hand förlorar 2 600 anställda sina jobb, men i totalt blir det många fler. De anställdade på Bryggeriet ABInbev har strejkat i över två veckor för att få behålla de cirka 200 jobb som arbetsgivaren skära bort.
Men många fler drabbas av krisen på olika sätt, i Belgien och i Europa. Demonstration som stöddes av Europafacket var ett sätt att visa solidaritet med alla dem.
Jonna Jaakke
Foto: Peter Berggren
Skandal att nya ledamöter får vänta
Jens Nilsson (S) och Amelia Andersdotter (PP) är våra nyaste ledamöter i Europaparlamentet. De blev invalda i och med att det nya fördraget trädde i kraft 1 december förra året. Men de får inte inta sina platser på grund av en konflikt mellan Europaparlamentet och Frankrike.
Det hela är en absurd historia som visar EU från sin sämsta sida.
Valet till Europaparlamentet förra sommaren hölls efter det gamla Nicefördragets regler. Därför valdes 736 ledamöter.
Det nya Lissabonfördsraget föreskriver emellertid att parlamentet ska ha 754 folkvalda. Alltså ska man fylla på med ytterligare 18 ledamöter. Det visste alla inför valet.
För de flesta länder var det inte särskilt komplicerat. I Sveriges fall, vi fick två ytterligare platser, tog man (naturligtvis) in de två som stod närmast på tur - Jens Nilsson och Amelia Andersdotter.
Frankrike lyckades i valet med konststycket att "glömma bort" att fler nya ledamöter skulle komma in när det nya fördraget trätt i kraft. Man har helt enkelt inga nya ledamöter att plocka in. President Nicolas Sarkozy vill därför handplocka de två nya ledamöter man har rätt till från nationalförsamlingen, landets riksdag.
Men, det går inte. I så fall bryter man mot fördraget om att alla Europaparlamentariker ska vara folkvalda. Nu krävs en ny regeringskonferens och en del vill till och med kalla in ett stort konvent (som det som förberedda det nya fördraget) för att lösa frågan enligt fördragets alla regler.
Där är vi nu. Efter tio års författningsdiskussion klarar inte EU att utöka sitt parlament med de nya ledamöterna.
Suck!
Tommy Svensson
Vilka blir stjärnorna i kommissionen?
Bryssel, torsdag
Bulgariskan Rumiana Jeleva tycks bli den enda av de nominerade kandidaterna som inte klarat den hårda granskningen i EU-kommissionen. Hon ersätts av Kristalina Georgieva på Världsbanken.
Med undantag av den nya bulgariskan har alla kandidater framträtt i parlamentet. Omröstning är planerad till den 9 februari. Redan dagen därpå ska den nya kommissionen officiellt vara på plats. Den 11 februari är det nämligen extra toppmöte med stats-och regeringscheferna - det första med belgaren Herman Van Rompuy som ordförande. Då vill kommissionsordförande José Manuel Barroso ha ordinarie lag på plats.
Vilka blir då stjärnorna i kommissionen av utfrågningarna och kommentarerna till dessa att döma?
Den som visade den starkaste lyskraften var nog fransmannen Michel Barnier. Han har en av de verkligt tunga områdena, nämligen den inre marknaden. Denne rutinerade borgerlige politiker som varit både minister i Frankrike och EU-kommissionär slog bestämt fast sin integritet ("Jag tar inte order vare sig av Paris eller London") och visade en helt annan inställning till sociala krav än sina nyliberala föregångare.
Även Joaquín Almunia, spansk socialist övertygade över partigränserna. Han får också en av de viktigaste portföljerna, konkurrenspolitiken..
Överraskande var att tysken Günther Oettinger, som ska ansvara för energifrågorna gjorde ett så pass starkt framträdande. Han ansågs vara en svag figur, utlokaliserad till Bryssel av förbundskansler Angela Merkel. Men hans försäkran om att inte gå i de tyska energibolagens ledband väckte positiva kommentarer. Vi får väl se hur det blir i verkligheten.
Irländskan med det svåra namnet Máire Geoghegan-Quinn, forskning och innovation, imponerade också på sitt utskott.
Bland bubblarna vill jag nämna rumänen Dacian Ciolos, ska kommer att göra alla dem som vill dra ner på jordbruksstödet besvikna. Den matchen kommer (tyvärr) Ciolos att vinna.
Jag skulle gärna vilja tillägga Cecilia Malmström, som gjorde ett bra framträdande. Men hennes portfölj med asyl, terroristbekämpning och migration är inte gjord för att skaffa sig vänner. Snarare riskerar hon kritik från alla håll. Det blir svårt att glänsa med en sådan roll. Men duktig var hon.
Den charmiga och sympatiska brittiskan Catherine Ashton måste nog få en tids inskolning som ansvarig för utrikes- och säkerhetspolitiken innan hon kan räknas bland tungviktarna. Men vänta bara...
Tommy Svensson
Bulgariskan Rumiana Jeleva tycks bli den enda av de nominerade kandidaterna som inte klarat den hårda granskningen i EU-kommissionen. Hon ersätts av Kristalina Georgieva på Världsbanken.
Med undantag av den nya bulgariskan har alla kandidater framträtt i parlamentet. Omröstning är planerad till den 9 februari. Redan dagen därpå ska den nya kommissionen officiellt vara på plats. Den 11 februari är det nämligen extra toppmöte med stats-och regeringscheferna - det första med belgaren Herman Van Rompuy som ordförande. Då vill kommissionsordförande José Manuel Barroso ha ordinarie lag på plats.
Vilka blir då stjärnorna i kommissionen av utfrågningarna och kommentarerna till dessa att döma?
Den som visade den starkaste lyskraften var nog fransmannen Michel Barnier. Han har en av de verkligt tunga områdena, nämligen den inre marknaden. Denne rutinerade borgerlige politiker som varit både minister i Frankrike och EU-kommissionär slog bestämt fast sin integritet ("Jag tar inte order vare sig av Paris eller London") och visade en helt annan inställning till sociala krav än sina nyliberala föregångare.
Även Joaquín Almunia, spansk socialist övertygade över partigränserna. Han får också en av de viktigaste portföljerna, konkurrenspolitiken..
Överraskande var att tysken Günther Oettinger, som ska ansvara för energifrågorna gjorde ett så pass starkt framträdande. Han ansågs vara en svag figur, utlokaliserad till Bryssel av förbundskansler Angela Merkel. Men hans försäkran om att inte gå i de tyska energibolagens ledband väckte positiva kommentarer. Vi får väl se hur det blir i verkligheten.
Irländskan med det svåra namnet Máire Geoghegan-Quinn, forskning och innovation, imponerade också på sitt utskott.
Bland bubblarna vill jag nämna rumänen Dacian Ciolos, ska kommer att göra alla dem som vill dra ner på jordbruksstödet besvikna. Den matchen kommer (tyvärr) Ciolos att vinna.
Jag skulle gärna vilja tillägga Cecilia Malmström, som gjorde ett bra framträdande. Men hennes portfölj med asyl, terroristbekämpning och migration är inte gjord för att skaffa sig vänner. Snarare riskerar hon kritik från alla håll. Det blir svårt att glänsa med en sådan roll. Men duktig var hon.
Den charmiga och sympatiska brittiskan Catherine Ashton måste nog få en tids inskolning som ansvarig för utrikes- och säkerhetspolitiken innan hon kan räknas bland tungviktarna. Men vänta bara...
Tommy Svensson
Ska EU:s tioårsplan stressar fram?
Bryssel, fredag
I går var EU:s nye ordförande, eller president, Herman Van Rompuy i Stockholm. Efter vad jag kan se i media tog han inte Sverige med storm precis.
Men jobbar gör han. Han har snabbinkallat ett extra toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer. Det var därför han besökte statsminister Fredrik Reinfeldt. (Kanske tackade han också för jobbet. Det var ju Reinfeldt som skötte anställningsintervjun.)
Redan den 11 februari ska de alla träffas för att prata om den ekonomiska krisen och hur EU ska möta de svåra utmaningar man står inför under de kommande tio åren.
EU ska nämligen ha en plan för hur Europa ska bli mer konkurrenskraftigt, mer miljövänligt, få ordning på sin ekonomi, få fler människor i arbete och behålla sin sociala välfärdsmodell.
Samtidigt vet alla att den demografiska utvecklingen, med allt fler äldre som ska försörjas av en allt mindre andel arbetande, ställer stora krav på åtgärder. Jämfört med andra regioner och kontinenter är Europa dessutom rätt fattigt på naturresurser. Den globala konkurrensen blir inte mindre.
Läget för Europa är med andra ord rätt dystert, någon som Van Rompuy onekligen personifierar.
Alla dessa frågor ska emellertid få svar en den nya strategi som EU ska ta fram under de närmaste veckorna. Toppmötet i februari följs av ett ordinarie möte i sutet av mars. Då ska den nya tioårsplanen, EU 2020-strategin, antas.
Och detta utan att det ens i mitten av januari finns en fungerande kommission på plats. Är det inte konstigt att EU kan hålla på i månader med att utse en ny kommission, men när politiken ska läggas fram för de kommande tio åren ska det plötsligt gå i en rasande fart? Trovärdigt är det inte.
Tommy Svensson
I går var EU:s nye ordförande, eller president, Herman Van Rompuy i Stockholm. Efter vad jag kan se i media tog han inte Sverige med storm precis.
Men jobbar gör han. Han har snabbinkallat ett extra toppmöte med EU:s stats- och regeringschefer. Det var därför han besökte statsminister Fredrik Reinfeldt. (Kanske tackade han också för jobbet. Det var ju Reinfeldt som skötte anställningsintervjun.)
Redan den 11 februari ska de alla träffas för att prata om den ekonomiska krisen och hur EU ska möta de svåra utmaningar man står inför under de kommande tio åren.
EU ska nämligen ha en plan för hur Europa ska bli mer konkurrenskraftigt, mer miljövänligt, få ordning på sin ekonomi, få fler människor i arbete och behålla sin sociala välfärdsmodell.
Samtidigt vet alla att den demografiska utvecklingen, med allt fler äldre som ska försörjas av en allt mindre andel arbetande, ställer stora krav på åtgärder. Jämfört med andra regioner och kontinenter är Europa dessutom rätt fattigt på naturresurser. Den globala konkurrensen blir inte mindre.
Läget för Europa är med andra ord rätt dystert, någon som Van Rompuy onekligen personifierar.
Alla dessa frågor ska emellertid få svar en den nya strategi som EU ska ta fram under de närmaste veckorna. Toppmötet i februari följs av ett ordinarie möte i sutet av mars. Då ska den nya tioårsplanen, EU 2020-strategin, antas.
Och detta utan att det ens i mitten av januari finns en fungerande kommission på plats. Är det inte konstigt att EU kan hålla på i månader med att utse en ny kommission, men när politiken ska läggas fram för de kommande tio åren ska det plötsligt gå i en rasande fart? Trovärdigt är det inte.
Tommy Svensson
Ska bulgariskan Jeleva offras?
Bryssel, onsdag
Det var väntat att Bulgariens nominerade kommissionär Rumiana Jeleva skulle få det hett om öronen i sin utfrågning i EU-parlamentet. Den 40-åriga utrikesministern anklagas för att vara inblandad i ekonomiska oegentligheter, främst via sin man. I förhören påstods att hon ljugit i sin redovisning av sitt engagemang i företaget Global Consult, som var specialiserat på privatiseringar.
Jelena tillbakavisade anklagelserna, men utskottets ordförande Eva Joly, miljöpartist från Frankrike, beslutade att begära ytterligare dokument som påstås styrka anklagelserna.
Parlamentet kan inte underkänna enskilda kommissionärer, bara kommissionen i dess helhet. Men om Rumiana Jeleva inte kan förklara sig bättre än hon gjorde inför utskottet är risken stor att hennes regering får byta ut henne, precis som hände i förhören 2004 då italienaren Rocco Buttiglione offrades för att den kommissionen skulle kunna få grönt ljus.
Tommy Svensson
Det var väntat att Bulgariens nominerade kommissionär Rumiana Jeleva skulle få det hett om öronen i sin utfrågning i EU-parlamentet. Den 40-åriga utrikesministern anklagas för att vara inblandad i ekonomiska oegentligheter, främst via sin man. I förhören påstods att hon ljugit i sin redovisning av sitt engagemang i företaget Global Consult, som var specialiserat på privatiseringar.
Jelena tillbakavisade anklagelserna, men utskottets ordförande Eva Joly, miljöpartist från Frankrike, beslutade att begära ytterligare dokument som påstås styrka anklagelserna.
Parlamentet kan inte underkänna enskilda kommissionärer, bara kommissionen i dess helhet. Men om Rumiana Jeleva inte kan förklara sig bättre än hon gjorde inför utskottet är risken stor att hennes regering får byta ut henne, precis som hände i förhören 2004 då italienaren Rocco Buttiglione offrades för att den kommissionen skulle kunna få grönt ljus.
Tommy Svensson
Ashton klarade sig bra
Förhören med kandidaterna till den nya EU-kommissionen är äntligen igång. Jag lyssnade på den föreslagna utrikesansvariga Catherine Ashton. Med reservatiuon för att jag inte kunde följa varenda minut av det tre timmar långa förhöret tyckte jag att hon klarade sig bra. Han var påläst och framträdde ledigt och med gott humör. När hon inte var insatt i en specifik fråga erkände hon det utan omsvep. Jag tror att hon kan överraska sina kritiker.
Catherine Ashton har utmåats som lättviktig och okunnig, trots att hon varit en uppskattad handelskommissionär. Jag får väl påminna om Tage Erlanders berömda replik när han som ny partiledare och statsminister anklagades för att vara en nolla. "Nå, det är väl ingen dum utgångspunkt", sade den längste statsminister Sverige haft.
Självklart tar det ett tag innan Lady Ashton kan uttala sig tvärsäkert om varenda fråga och konflikt i världen, om det nu är önskvärt. Som hon sade, den utrikesansvarige ska "leda och visa riktningen". Till sin tjänst ska hon så småningom få en omfattande utrikesförvaltning, EAS kallad.
Catherine Ashton besvarade kritiken från den brittiska tokhöger för att hon varit engagerad i fredsrörelsen i sin ungdom. Hon menade att förhållandena på 70-talet har ingen relevans i dagens värld. Lite tuffare hade jag hoppats att hon skulle vara. Noteras ska dock att hon även fick beröm för sitt tidigare engagemnag för nedrustning och fredsarbete.
Av de två personerna i EU:s ledning som stats- och regeringscheferna utsåg i höstas, belgaren Herman Van Rompuy som ordförande och Catherine Ashton som hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken, tycker jag att den senare har ett både viktigare och svårare jobb.
Kul att notera är att när EU och USA möts på högsta utrikespolitiska nivå så representeras båda "unionerna" av en kvinna. Inom kort träffar Ashton den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton.
Tommy Svensson
Catherine Ashton har utmåats som lättviktig och okunnig, trots att hon varit en uppskattad handelskommissionär. Jag får väl påminna om Tage Erlanders berömda replik när han som ny partiledare och statsminister anklagades för att vara en nolla. "Nå, det är väl ingen dum utgångspunkt", sade den längste statsminister Sverige haft.
Självklart tar det ett tag innan Lady Ashton kan uttala sig tvärsäkert om varenda fråga och konflikt i världen, om det nu är önskvärt. Som hon sade, den utrikesansvarige ska "leda och visa riktningen". Till sin tjänst ska hon så småningom få en omfattande utrikesförvaltning, EAS kallad.
Catherine Ashton besvarade kritiken från den brittiska tokhöger för att hon varit engagerad i fredsrörelsen i sin ungdom. Hon menade att förhållandena på 70-talet har ingen relevans i dagens värld. Lite tuffare hade jag hoppats att hon skulle vara. Noteras ska dock att hon även fick beröm för sitt tidigare engagemnag för nedrustning och fredsarbete.
Av de två personerna i EU:s ledning som stats- och regeringscheferna utsåg i höstas, belgaren Herman Van Rompuy som ordförande och Catherine Ashton som hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken, tycker jag att den senare har ett både viktigare och svårare jobb.
Kul att notera är att när EU och USA möts på högsta utrikespolitiska nivå så representeras båda "unionerna" av en kvinna. Inom kort träffar Ashton den amerikanska utrikesministern Hillary Clinton.
Tommy Svensson
Nu börjar grillningen
Bryssel, måndag 11 januari
I dag drar utfrågningarna av de nominerade kommissionärerna i gång i Bryssel. De 26 kommissionärerna (ordförande José Manuel Barroso är redan vald) ska framträda inför parlamentets utskott. Frågorna handlar både om deras allmänna lämplighet för uppdraget och om deras kompetens för just det politiska område de ska ansvara för.
Vissa kommissionärer får det förmodligen tufft. Redan i dag ska Catherine Ashton, föreslagen som den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik samt vice orförande i kommissionen, gå i elden. Ashton som är brittisk socialdemokrat och som har en bakgrund i fredsrörelsen väntas attackeras hårt av framför allt sina konservativa landsmän.
Hård väntas även tisdagens utfrågning av kandidaten för den inre marknaden, Michel Barnier, bli. Fransmannen Barnier misstänks framför allt av britterna för att vara alltför protektionistisk.
Kontroversiell är även bulgariskan Rumiana Jeleva, men i hennes fall handlar det inte om politik. Hennes man påstås ha kopplingar till organiserad brottslighet. Tjecken Stefan Fuele väntas få kritik för sin bakgrund i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet på 80-talet. Cecilia Malmström för nog däremot inga stora problem när hon frågas ut som en av de sista den 19 januari.
Den allmänna bedömningen i Bryssel är att kommissionen kommer att få ok av parlamentet. Omröstningen gäller nämligen kommissionen i dess helhet och inte enskilda ledamöter. Någon upprepning av 2004 års tillsättande av kommissionen, då två ledamöter fick bytas ut och en fick byta portfölj efter omfattande kritik, väntas inte.
Efter den utdragna processen med att få Lissabonfördraget på plats är nog parlamentarikrna främst inriktade på att få kommissionen i arbete så snabbt som möjligt så att EU äntligan kan gå på full fart igen.
Men osvuret är bäst...
Tommy Svensson
I dag drar utfrågningarna av de nominerade kommissionärerna i gång i Bryssel. De 26 kommissionärerna (ordförande José Manuel Barroso är redan vald) ska framträda inför parlamentets utskott. Frågorna handlar både om deras allmänna lämplighet för uppdraget och om deras kompetens för just det politiska område de ska ansvara för.
Vissa kommissionärer får det förmodligen tufft. Redan i dag ska Catherine Ashton, föreslagen som den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik samt vice orförande i kommissionen, gå i elden. Ashton som är brittisk socialdemokrat och som har en bakgrund i fredsrörelsen väntas attackeras hårt av framför allt sina konservativa landsmän.
Hård väntas även tisdagens utfrågning av kandidaten för den inre marknaden, Michel Barnier, bli. Fransmannen Barnier misstänks framför allt av britterna för att vara alltför protektionistisk.
Kontroversiell är även bulgariskan Rumiana Jeleva, men i hennes fall handlar det inte om politik. Hennes man påstås ha kopplingar till organiserad brottslighet. Tjecken Stefan Fuele väntas få kritik för sin bakgrund i det tjeckoslovakiska kommunistpartiet på 80-talet. Cecilia Malmström för nog däremot inga stora problem när hon frågas ut som en av de sista den 19 januari.
Den allmänna bedömningen i Bryssel är att kommissionen kommer att få ok av parlamentet. Omröstningen gäller nämligen kommissionen i dess helhet och inte enskilda ledamöter. Någon upprepning av 2004 års tillsättande av kommissionen, då två ledamöter fick bytas ut och en fick byta portfölj efter omfattande kritik, väntas inte.
Efter den utdragna processen med att få Lissabonfördraget på plats är nog parlamentarikrna främst inriktade på att få kommissionen i arbete så snabbt som möjligt så att EU äntligan kan gå på full fart igen.
Men osvuret är bäst...
Tommy Svensson
Det fanns även svenska fiaskon
Bryssel, onsdag
Det svenska ordförandeskapet i EU fick gott betyg i Europaparlamentet och här i Bryssel. Framför allt ansågs det effektivt och välskött. Tjänstemännen och diplomaterna gjorde vad som förväntats av dem, ett gott arbete. Många är väl värda att pusta ut nu.
Ihågkommet blir det svenska ordförandeskapet nog bara för en sak. Det var under den perioden som det nya Lissabonfördraget kom på plats och EU kunde utse sina nya ledare, ordföranden Herman Van Rompuy och "utrikesministern" Catherine Ashton. Även omvalet av kommissionens ordförande José Manuel Barroso skedde under statsminister Fredrik Renfeldts (alltför ivriga) överinseende.
Kanske kommer man även att minnas misslyckandet på klimatmötet i Köpenhamn. Det kan inte skyllas på Sverige, men att få till stånd ett bindande avtal sades ändå vara ändå det svenska ordförandeskapets viktigaste uppgift. Det sprack.
Även på arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins område var resultaten magert. Det var anmärkningsvärt eftersom ambitionerna var minst sagt låga.
När Littorin tog över för drygt ett halvår sedan sade han karskt att han skulle fösöka lösa den infekterade frågan om arbetstidsdirektivet. Det gav han upp snabbt. Han skulle vidare driva igenom direktivet om ickediskriminering och om skydd för gravida arbetstagare. Båda frågorna misslyckades han med. Andra fackliga hjärtefrågor som utstationeringsdirektivet tog han överhuvuudtaget inte upp.
Inte heller lyckades Sverige (hälsominister Maria Larsson) få igenom direktivet om patienters rörlighet, trots att det var en profilfråga för regerinsgalliansen under Europavalet.
Onödig möda ägnade Littorin dock åt att försöka övertyga de andra regeringarna om att införa en extremt lättvindig ny bolagsform, kallad privata Europabolag. Som tur var misslyckades han även där.
När det gäller att värna svenskt inflytande måste det även ses som ett stort bakslag att Fredrik Reinfeldt som EU-ordförande inte kunde förhindra att den högste svenske tjänstemannen i kommissionen, den mycket duglige Jörgen Holmqvist, offrades i ett brittiskt-franskt maktspel. Han fick gå som generaldirektör för inre marknaden.
Den ljusa och tillrättalagda PR-bilden av det ordförandeskapet har sina fläckar.
Tommy Svensson
Det svenska ordförandeskapet i EU fick gott betyg i Europaparlamentet och här i Bryssel. Framför allt ansågs det effektivt och välskött. Tjänstemännen och diplomaterna gjorde vad som förväntats av dem, ett gott arbete. Många är väl värda att pusta ut nu.
Ihågkommet blir det svenska ordförandeskapet nog bara för en sak. Det var under den perioden som det nya Lissabonfördraget kom på plats och EU kunde utse sina nya ledare, ordföranden Herman Van Rompuy och "utrikesministern" Catherine Ashton. Även omvalet av kommissionens ordförande José Manuel Barroso skedde under statsminister Fredrik Renfeldts (alltför ivriga) överinseende.
Kanske kommer man även att minnas misslyckandet på klimatmötet i Köpenhamn. Det kan inte skyllas på Sverige, men att få till stånd ett bindande avtal sades ändå vara ändå det svenska ordförandeskapets viktigaste uppgift. Det sprack.
Även på arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorins område var resultaten magert. Det var anmärkningsvärt eftersom ambitionerna var minst sagt låga.
När Littorin tog över för drygt ett halvår sedan sade han karskt att han skulle fösöka lösa den infekterade frågan om arbetstidsdirektivet. Det gav han upp snabbt. Han skulle vidare driva igenom direktivet om ickediskriminering och om skydd för gravida arbetstagare. Båda frågorna misslyckades han med. Andra fackliga hjärtefrågor som utstationeringsdirektivet tog han överhuvuudtaget inte upp.
Inte heller lyckades Sverige (hälsominister Maria Larsson) få igenom direktivet om patienters rörlighet, trots att det var en profilfråga för regerinsgalliansen under Europavalet.
Onödig möda ägnade Littorin dock åt att försöka övertyga de andra regeringarna om att införa en extremt lättvindig ny bolagsform, kallad privata Europabolag. Som tur var misslyckades han även där.
När det gäller att värna svenskt inflytande måste det även ses som ett stort bakslag att Fredrik Reinfeldt som EU-ordförande inte kunde förhindra att den högste svenske tjänstemannen i kommissionen, den mycket duglige Jörgen Holmqvist, offrades i ett brittiskt-franskt maktspel. Han fick gå som generaldirektör för inre marknaden.
Den ljusa och tillrättalagda PR-bilden av det ordförandeskapet har sina fläckar.
Tommy Svensson
Snöigt Bryssel väntar på Förhören
Bryssel, måndag
Tillbaka på jobbet igen. Lugn start. De flesta hemma i Stockholm verkar fortfarande vara helglediga. Här i Bryssel är det snö, runt noll grader, ljust och vackert. Ok, för att vara januari.
Svenska ordförandeskapet är över och nu är det Spanien som håller i ordförandeklubban, tillsammans med den nye ordföranden Herman Van Rompuy förstås. Vill ni titta på en liten webbfilm om vad Spanien och Rompuy vill göra under det kommande halvåret, så finns den här.
Drar i gång i Bryssel gör det först nästa vecka med EU-parlamentets förhör med de nominerande kommissionskandidaterna. De pågår mellan 11 januari och 19 januari. Cecilia Malmström frågas ut den sista dagen. Allt om utfrågningarna finner ni här.
Ha ett gott 2010. Vi hörs.
Tommy Svensson
Tillbaka på jobbet igen. Lugn start. De flesta hemma i Stockholm verkar fortfarande vara helglediga. Här i Bryssel är det snö, runt noll grader, ljust och vackert. Ok, för att vara januari.
Svenska ordförandeskapet är över och nu är det Spanien som håller i ordförandeklubban, tillsammans med den nye ordföranden Herman Van Rompuy förstås. Vill ni titta på en liten webbfilm om vad Spanien och Rompuy vill göra under det kommande halvåret, så finns den här.
Drar i gång i Bryssel gör det först nästa vecka med EU-parlamentets förhör med de nominerande kommissionskandidaterna. De pågår mellan 11 januari och 19 januari. Cecilia Malmström frågas ut den sista dagen. Allt om utfrågningarna finner ni här.
Ha ett gott 2010. Vi hörs.
Tommy Svensson
