Skippa Blair och Van Rompuy - välj en stark kvinna från Baltikum
Bryssel, torsdag
Snart får vi veta vilka som får de eftertraktade toppjobben i EU som skapas med det nya Lissabonfördraget.
EU:s ska få en president, har det hetat. Egentligen är det en ordförande i Europeiska rådet, stats- och regeringschernas forum, det vi i dagligt tal kallar EU:s toppmöte.
Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair lanses hårt av sitt eget land och tycktes ett tag ligga bra till. Nu är hans chanser något mindre efter att flera regeringar uttalat sig kritiskt om honom.
Med Blair får EU en världskändis, en som USA:s, Rysslands och Kinas ledare känner och har respekt för. Det blir en dynamisk, utåtriktad och agerande president.
Problemet är att framför allt de mindre länderna vill inte ha en sådan. Därför nämns de betydligt mindre kända och gråa statsministrarna från Benelux-länderna som tänkbara alternativ. Det är figurer som mest skulle fungera som opartisk mötesordförande, och inte ta strålkastarljus från andra.
Till exempel Belgiens nuvarande premiärminister Herman Van Rompuy är Blairs raka motsats. Han syns knappt i rummet, grå, tråkig talare. Jag vet, för jag har hört honom.
Men, säger en belgisk bekant, han är smart. Och så framhålls hans främsta merit: För en politiker som kan hålla ihop det hopplöst splittrade Belgien, måste väl vara en barnlek att hålla samman EU.
Visst är det imponerande.
Personligen håller jag dock med dem som i stället lanserar de båda starka kvinnliga kandidaterna Vaira Vike-Freiberga och Dalia Grybauskaite från Lettland respektive Litauen. Läs mer om dem här och här.
Tommy Svensson
Snart får vi veta vilka som får de eftertraktade toppjobben i EU som skapas med det nya Lissabonfördraget.
EU:s ska få en president, har det hetat. Egentligen är det en ordförande i Europeiska rådet, stats- och regeringschernas forum, det vi i dagligt tal kallar EU:s toppmöte.
Storbritanniens förre premiärminister Tony Blair lanses hårt av sitt eget land och tycktes ett tag ligga bra till. Nu är hans chanser något mindre efter att flera regeringar uttalat sig kritiskt om honom.
Med Blair får EU en världskändis, en som USA:s, Rysslands och Kinas ledare känner och har respekt för. Det blir en dynamisk, utåtriktad och agerande president.
Problemet är att framför allt de mindre länderna vill inte ha en sådan. Därför nämns de betydligt mindre kända och gråa statsministrarna från Benelux-länderna som tänkbara alternativ. Det är figurer som mest skulle fungera som opartisk mötesordförande, och inte ta strålkastarljus från andra.
Till exempel Belgiens nuvarande premiärminister Herman Van Rompuy är Blairs raka motsats. Han syns knappt i rummet, grå, tråkig talare. Jag vet, för jag har hört honom.
Men, säger en belgisk bekant, han är smart. Och så framhålls hans främsta merit: För en politiker som kan hålla ihop det hopplöst splittrade Belgien, måste väl vara en barnlek att hålla samman EU.
Visst är det imponerande.
Personligen håller jag dock med dem som i stället lanserar de båda starka kvinnliga kandidaterna Vaira Vike-Freiberga och Dalia Grybauskaite från Lettland respektive Litauen. Läs mer om dem här och här.
Tommy Svensson
Kommentarer
Trackback
