Surt, sa svensken om EU
Igår besökte Ulf Dinkelspiel, ni vet han som brukade kallas Mr Europa, den svenska ständiga representationen till EU. Där presenterade han sin bok Den motvillige europén för en nyfiken publik.
Boken heter Den motvillige europén för att vi svenskar alltid tycks släpas in i det gemnsamma Europa. Inte för att vi så gärna vill, utan för att utvecklingen gör att vi måste. Det är förstås ett märkligt sätt att förhålla sig till Europa. Att ständigt ligga ett steg efter leder knappast till ett ökat inflytande i den Europeiska unionen.
Nu handlade inte presentationen särskilt mycket om själva boken. Istället gav Ulf Dinkelspiel oss sina reflektioner kring hur Sveriges tvehågsna och snåriga väg in i den europeiska värmen har varit. Alltifrån frihandelsavtal, via EES-förhandlingar till medlemskap i EU. Han om någon borde ju veta, han var ju med hela vägen.
Även Rolf Gustavsson, den gamla journalisträven, berättade med en stor portion humor om sin syn på saken. Hans perspektiv från mediebänken var aningen annorlunda, men det mesta höll han med Ulf Dinkelspiel om. Särskilt överens var de om att svenska regeringen anförde neutralitetspolitiken som en förvändning att inte söka medlemskap, när det snarare handlade om att slippa splittring på grund av europafrågan. Och idén om ett EES-avtal var egentligen ett sätt för Jacques Delors att hålla länder som Österrike och Sverie utanför unionen. Inte tvärtom. Men tji fick han.
Så, gott folk, nog är det väl dags att vi blir entusiastiska européer. Inte motvilliga. För vem gillar en surkart?
Ludvig Larsson
Detta inlägg är sampublicerat på Ingenjörsbloggen
Boken heter Den motvillige europén för att vi svenskar alltid tycks släpas in i det gemnsamma Europa. Inte för att vi så gärna vill, utan för att utvecklingen gör att vi måste. Det är förstås ett märkligt sätt att förhålla sig till Europa. Att ständigt ligga ett steg efter leder knappast till ett ökat inflytande i den Europeiska unionen.
Nu handlade inte presentationen särskilt mycket om själva boken. Istället gav Ulf Dinkelspiel oss sina reflektioner kring hur Sveriges tvehågsna och snåriga väg in i den europeiska värmen har varit. Alltifrån frihandelsavtal, via EES-förhandlingar till medlemskap i EU. Han om någon borde ju veta, han var ju med hela vägen.
Även Rolf Gustavsson, den gamla journalisträven, berättade med en stor portion humor om sin syn på saken. Hans perspektiv från mediebänken var aningen annorlunda, men det mesta höll han med Ulf Dinkelspiel om. Särskilt överens var de om att svenska regeringen anförde neutralitetspolitiken som en förvändning att inte söka medlemskap, när det snarare handlade om att slippa splittring på grund av europafrågan. Och idén om ett EES-avtal var egentligen ett sätt för Jacques Delors att hålla länder som Österrike och Sverie utanför unionen. Inte tvärtom. Men tji fick han.
Så, gott folk, nog är det väl dags att vi blir entusiastiska européer. Inte motvilliga. För vem gillar en surkart?
Ludvig Larsson
Detta inlägg är sampublicerat på Ingenjörsbloggen
Kommentarer
Trackback
