Brysselbloggen

Bryssel, måndag
i går hölls som bekant ett extra EU-toppmöte för att ena EU-länderna i bekämpandet av den ekonomiska krisen och för att undvika protektionism.

Det senare har framför allt gällt Frankrike, vars krisåtgärder för att rädda bilindustrin har kritiserats.

Innan toppmötet hölls hade emellertid kommissionen sagt ok till de franska åtgärderna. Detta efter att Frankrike tagit bort kravet att biltillverkningen måste ske i Frankrike för att stöd ska kunna utgå.

När denna fråga var ur världen kunde EU-ledarna med en mun försäkra att någon återgång till protektionism absolut inte var aktuellt.

Toppmötets andra huvudfråga var att undvika en splittring mellan "väst" och "öst", det vill säga mellan gamla och nya medlemsländer.

Trots att flera av ledarna för de nya medlemsländerna absolut inte vill att de ska uppträda som ett block, höll dessa på söndagsmorgonen ett förberedande möte.

Från framför allt Ungern kom kravet på ett särskilt "öststöd", eftersom krisen slår så hårt mot de nya och fattigare medlemsländerna. Om inte sådant ges, riskerar vi att järnridån reses på nytt, hotade den ungerske regeringschefen Ferenc Gyurcsany.

Nu blev det inget sådant paket. Den tyska förbundskanslern Angela Merkel med flera påpekade att stöd får i så fall prövas från fall till fall.

Mötet och kanske framför allt diskussionen inför mötet har visat problemet med att behandla de nya medlemsländerna som ett block, vilket man gärna gör från det "gamla" EU. Men exempelvis Lettland och Slovenien har inte mer gemensamt är Portugal och Sverige.

I själva verket är skillnaderna mellan länderna i central- och östeuropa stora , inte bara kulturellt och politiskt utan även hur de drabbats av den ekonomiska krisen.

Värst ute är länder som Ungern och Lettland, medan exempelvis Estland, Polen, Tjeckien och euroländerna Slovenien och Slovakien kommit undan relativt bra.

Toppmötet diskuterade även frågan om snabbspår till euron. Återigen är det Ungern som driver på.
Det var samstämmighet om att det inte är möjligt att lätta på villkoren för att få införa euron, utom på en punkt. Kravet på att under två år tillhöra växelkursmekanismen ERM II ska "ses över". Det är ju det svenska officiella skälet till att vi inte kan gå med.
Läs också Lennart Anebäcks rapport från toppmötet på vår nyhetsspalt.
Tommy Svensson